Tillsammans är man stark!

På radion kan man vinna en kock... Det skulle inte vara helt fel att få lite god mat lagad åt sig. Är faktiskt lite småhungrig. Men slutar inte jobbet för ens om 2 timmar. Och då kommer jag inte orka laga någon riktig mat.

Idag har det varit en seeeg dag på jobbet. Jag har haft fullt upp, men tiden har gått så fruktansvärt sagta. Dessutom så har produktionen inget att göra just nu så alla börjar droppa hem så smått. En efter en försvinner dem och ensam kvar blir bara jag. För mig spelar det ingen roll ifall jag gjort klart allt jag måste, nej för jag måste finnas här utifall något skulle hända. Så jobbigt att behöva känna att man är den enda som gör det jag gör. Hade velat ha en arbetskamrat som hjälper mig, som finns där för umgänges skull och så att det alltid finns någon här trotts att den ena av oss är sjuk. Då slipper man få skuldkännslor när man är sjuk för att ens jobb inte blir gjort. Tror faktiskt att vi i förrådet är de enda på hela ericsson som är helt själva i vårat 4-skift.

F"ör den som tänker är livet en komedi. För den som känner, en tragedi!"

Jaha så tog man en fika och jobbade lite till och wipps så är det bara 10min kvar på arbetspasset... Känns förbannat bra måste jag säga.. :)

// Hej, puss, ses (kommer ni ihåg "Glappet"?)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0